Stress sårbarhetsmodellen utgör en länk mellan biologiska och psykologiska förklaringar till varför en människa drabbas av ohälsa. Modellen hänvisar till vårt genetiska arv, vår personlighet, våra sociala nätverk och miljön vi lever i för att förklara vem som angrips av olika sjukdomar. Coping att hantera stress.
Alla människor är unika och de har sina egna sätt att hantera stress på. Några metoder är bra och andra metoder är mindre bra. Metoder som vi använder för att minska stress kan också kännas bra för stunden men är ändå i det långa loppet ohälsosamma.
En inlämningsuppgift som diskuterar förekomsten av stress i samhället, och som avser att utreda synen på stress utifrån olika psykologiska perspektiv och deras respektive förklaringsmodeller. Eleven tar utgångspunkt i det biologiska, psykodynamiska, kognitiva och det behavioristiska perspektivet och redogör för ämnet. Dålig stress i form av olustkänslor, följs av att värden på adrenalin, noradrenalin och kortisol stiger till höga värden. Go utbalansera kontrollerad och inte påtvingad stress , leder däremot till ett lågt värde på kortisol.
Det som man kallar för sista stadiet av stress är ”utmattning” eller ”utbrändhet”. Ibland talar man om positiv stress , så länge det finns en balans mellan de krav som ställs på en person och den kapacitet som personen har (eller de resurser hon har till sitt förfogande). Men även om stressen kan göra oss mer alerta och effektiva, så är det inte nyttigt att ständigt gå omkring med höjd beredskap. Vi bedriver även forskning kring samspelet mellan psykologiska faktorer och kroppsliga funktioner och organ (hormoner, hjärta, blodkärl, matsmältning, immunförsvar) av relevans för fysisk och psykisk hälsa. Denna forskning är i första hand inriktad mot att studera psykologiska faktorer som sammanhänger med god respektive dålig hälsa.
Perspektivet ser på oss människor utifrån interaktion (samarbete och samverkan) mellan människor. För att ytterligare få förståelse över de olika perspektiven kan man ta en titt på följande bild: kort övergripande sammanfattning av alla psykologiska perspektiven. Dessa forskningstraditioner har delvis olika fokus och bygger till stor del på, och är en vidareutveckling av, tidigare teoretiska modeller av stress. När det gäller att förklara mänskligt beteende skulle många moderna psykologer idag säga att det beror på biologiska, psykologiska och sociala perspektiv. Psykologiska perspektiv.
Under historien har olika perspektiv inom disciplinen ställts mot varandra där förklaringarna skiljt sig åt. Kursen behandlar stress ur ett brett perspektiv avseende stressrelaterade sjukdomars uppkomst, förebyggande insatser i arbetsmiljön och på individnivå samt psykologisk behandling, rehabilitering och arbetsåtergång för individer med stressrelaterad problematik. Det biologiska perspektivet Biologisk psykologi är en inrikting som handlar om att förstå psykologiska funktioner, med hjälp av biologiska skeenden som hjärnans aktivitet.
Det kan till exempel handla om att förstå hur kroppen reagerar vid stress , och vilka hormoner som produceras. S ocialpsykologi är läran om att förstå människans tankar, känslor och beteende utifrån samspelet med andra människor. Socialpsykologi är ett brett ämne som.
Om du mår psykiskt dåligt eller behöver stöd att göra förändringar i ditt liv kan det hjälpa att gå i psykoterapi eller annan psykologisk behandling. Det innebär ofta samtalsbehandling, antingen ensam eller ihop med andra. Ibland kan du få terapi som internetbehandling. Stress - två teorier som beskriver hur det uppkommer och kan hanteras.
Här är en beskrivning av två av de mest använda teorierna för att beskriva och hantera stressproblem inom arbetslivet. De två teorierna som beskrivs är Krav-Kontroll-Stöd och Effort-Reward-Inbalance. Orsaker till stress kallas för stressorer.
De kan vara psykiska, sociala eller fysiska och finns överallt i vår vardag. Den form av stress som drabbar oss negativt beror framför allt på psykosociala och psykologiska faktorer. Inom det biologiska perspektivet förklarar man drogberoende i likhet med följande exempel, där ecstacy är drogen: När man tar ecstacy frigörs en mängd av hjärnans eget serotonin och man mår oftast väldigt bra.
Efter ett antal gånger har man skadat kroppens normala förmåga att producera serotonin. Kognitiva psykologin: De här perspektivet gör att vi bättre förstår varför vi tänker, känner och beter oss som vi gör eftersom vi uppmärksammar annars outtalade tankar. Vi kan se kring oss själva, få en självkännedom och förändra våra negativa beteenden.
Uppsatser om STRESS UR OLIKA PSYKOLOGISKA PERSPEKTIV.
Комментариев нет:
Отправить комментарий