Vid olika omvälvande händelser kan vi ibland uppleva starka ångestkänslor, uppleva att vår självbild är hotad eller att behov som är viktiga för oss är hotade. Detta är kännetecken på att vi upplever en kris. En psykisk kris är ett mentalt tillstånd som utlöses av en yttre omständighet och som sätter kroppen i stressläge. Reaktioner i samband kris brukar följa fyra faser: chock, reaktion, bearbetning, nyorientering.
Oavsett vilken utlösande faktor som orsakat krisen , så finns det stora likheter i förloppet.
Man brukar dela in krisförloppet i chockfas, reaktionsfas, bearbetningsfas och Nyorienteringsfas. I stort sett alla kommer någon gång att hamna i en kris. Hur du reagerar under en kris och hur länge den pågår är olika från person till person. Ibland kan du behöva stöd eller hjälp att bearbeta det som har hänt. En kris går alltid över.
De olika reaktionerna är inte nödvändigtvis lika schematiska hos den enskilda individen och den enskilda individen upplever inte heller alla reaktioner som beskrivs. Det är vanligt att gå fram och tillbaka flera gånger mellan de olika faserna under ett sjukdomsförlopp. När man träffades var man kanske mer lika, alternativt attraherade av varandras olikheter.
Man kittade ihop sig kring NÅGOT. Men så går åren, man jobbar med olika saker och tillbringar tid med annat och andra. Man delar inte så mycket längre, förutom eventuella barn, materiella ting och att man bor tillsammans.
Ibland är krisen svårare och man kan uppleva ett trauma, t. Men blir inte krisen löst på ett bra sätt kan den leda till psykiskt lidande. Kriserna kan komma vid t. Olika typer av kriser. Inom psykologin skiljer man mellan utvecklingskriser och traumatiska kriser. Dock är det inte nödvändigt enligt andra psykologiska modeller.
Det finns inget vetenskapligt stöd för den här modellen även om den känns igen av vissa som hamnar i kris. Människor är olika och kan reagera helt olika på en. Eftersom vi är olika personer med olika bakgrund och bagage så tar sig även kriser olika uttryck.
Det som en person påverkas mycket av, påverkar någon annan mindre och tvärtom. Därför kan man inte säga något exakt om hur någon som till exempel bevittnat en misshandel kommer att reagera. Vi har alla olika motståndskrafter som hjälper oss att hantera potentiella trauman.
Andra motståndskrafter handlar om självtillit och självförtroende. Det är därför i sammanhanget nödvändigt att tydligt definiera vilken typ av kris som avses (3).
I det akuta skedet är det avgörande att visa omsorg kring den som drabbats. Fokusera på att ge mänsklig närhet i tid och rum, mat och dryck samt att generöst lösa praktiska saker åt den drabbade. Här berättar människor om kriser ur olika perspektiv både de som drabbats själva och yrkesmänniskor som har en roll i att hantera kriser. Andra exempel kan vara olika självständighetsförluster såsom olika handikapp, bli intagen på sjukhus, avtjäna fängelsestraff eller bli utsatt för kränkningar, social skam av olika slag, att misslyckas i karriären, arbetslöshet o. Relations- och reproduktionsproblem, att ej kunna få barn, är andra vanliga orsaker. Hur vi reagerar i kris beror på individuella faktorer och på hur svår krisen är.
Tiden för hur länge de drabbade befinner sig i varje fas varierar kraftigt. Med psykisk kris menas med andra ord en själslig chock. Det kan ta allt från ett par dagar upp till flera år. När en människa drabbas av psykisk kris , råkar hon ur kurs, förlorar orienteringsförmågan och skakas i grunden.
Här är en sammanfattning av psykologen Erik Homburger - Eriksson om hans syn på Psykosociala kriser. Den har jag tagit med därför att det är vad jag valt att analysera.
Комментариев нет:
Отправить комментарий