Fasen kan sträcka sig upp till ett år. Nyorientering − när såren är mer eller mindre läkta, obehagliga känslor och tankar har bearbetats och den drabbade kan gå vidare. Ett våldsoffer glömmer dock aldrig vad som hänt. Identifiera en person i kris.
Alla reagerar olika i en kris men man kan ändå finna olika gemensamma steg som alla verkar genomgå. Man brukar säga att krisbearbetningen sker i fyra faser. När en mycket oväntad händelse inträffar kan man lätt uppleva en känsla av overklighet man tar inte riktigt in det som inträffat.
Att vara ensam i en krissituation är ofta mycket svårt. Många upplever att de får en annan syn på livet. För en del kan krisen leda till insikter som kan vara meningsfulla. Efter krisen kan vissa saker kännas viktigare än vad de gjorde innan krisen.
Andra saker som du tyckte var viktiga innan krisen kan kännas mindre viktiga. Ibland kan krisen leda till andra psykiska besvär. Johan Cullberg definierar en traumatisk kris som en situation där en person psykiskt känner att hans eller hennes fysiska existens, sociala identitet och trygghet eller grundläggande livsmöjligheter är hotade. Traumatiska kriser kan delas in i fyra faser : Chockfasen: Kan vara i några sekunder till ett par dagar.
Hur vi reagerar i kris beror på individuella faktorer och på hur svår krisen är. Tiden för hur länge de drabbade befinner sig i varje fas varierar kraftigt. Det kan ta allt från ett par dagar upp till flera år. Insikten kräver omställningar som slukar det mesta av den drabbades kraft.
I det akuta skedet är det avgörande att visa omsorg kring den som drabbats. Fokusera på att ge mänsklig närhet i tid och rum, mat och dryck samt att generöst lösa praktiska saker åt den drabbade. Man håller då ifrån sig verkligheten och de besked man får.
Människor reagerar på olika sätt i denna fas - en del kan skrika ut sin sorg, andra blir som förlamade. I de fall krisen börjat stegvis, kanske då en sjukdom utvecklats till ett gradvis värre tillstån märks inte chockfasen, utan många går vidare till nästa fas. Dock är det inte nödvändigt enligt andra psykologiska modeller. Det finns inget vetenskapligt stöd för den här modellen även om den känns igen av vissa som hamnar i kris.
Om synen på omvärlden sätter hinder i vägen för människan att må bra behöver detta lyftas fram i ett terapeutiskt samtal. Varje kris innebär en risk, men krisen kan leda fram till fördjupad insikt och nya livsmöjligheter. Källa: Existentiell psykologi. Vissa psykologer fokuserar mer på själva krisen.
Vissa traumata kan för vissa specifikt vulnerabla personer återuppväcka tidigare traumata vilket medför att den aktuella krisen får en, för utomstående, oproportionerlig valör, så kallad överdeterminerad krisreaktion. Posttraumatiskt stressyndrom. Autismspektrumstörning, till följd av nedsatt stresstolerans. Hur man reagerar på en kris är beroende på vad som har utlöst den. Den första fasen man kommer i kallas chockfasen.
Där är oftast reaktionen upprördhet och förtvivlan, men det kan också vara så att den drabbade försvarar sig med någon form av förnekelse. Den andra fasen kallas reaktionsfasen där tar den drabbade till sig förlusten. Nu bearbetas betydelsen av vad som orsakat krisen , både i vaket tillstånd och i drömmen.
I denna fas är behovet att tala om vad som hänt som störst, och detta görs gång på gång. Att sätta ord på krisen är en del av bearbetningen. Idag arbetar jag som terapeut med människor i andra svåra livssituationer, accepterandeprocesser, och dom flesta kriser innehåller dessa faser.
Det är mycket hjälpande att känna till det. Anpassa sig till en ny situation, livsstil eller förhållande som krisen inneburit för den drabbade. Ibland är krisen svårare och man kan uppleva ett trauma, t. Faserna finns, med det finns ingenting “rätt” eller “fel” - det finna bara ditt sätt att ta dig igenom krisen. Kriserna kan komma vid t.
Комментариев нет:
Отправить комментарий