Har parterna införskaffat egendom gemensamt kan de vara gemensamma ägare, så kallad samäganderätt. Vid bodelning läggs båda makarnas giftorättsgods ihop och efter att skulder dragits ifrån delas värdet sedan lika mellan makarna. Giftorättsgods ska hållas isär från enskild egendom som vanligtvis inte ingår i bodelningen. Har enskild egendom ersatts av annan egendom är den nya egendom enligt huvudregeln också enskild egendom. Som exempel kan nämnas att en make fått en bil i gåva med villkor att den ska vara makens enskilda egendom.
Skulle maken därefter sälja bilen blir de pengar som han får vid försäljningen av bilen också enskild egendom. Egendom som inte är enskild egendom är giftorättsgods. Detta spelar inte någon större roll under äktenskapet då varje make har rätt att råda över sin egen egendom under tiden äktenskapet består.
När äktenskapet upplöses så läggs makarnas giftorättsgods ihop och delas lika mellan makarna, enskild egendom undantas från detta. Dessa två begrepp avgör hur makar i ett äktenskaps ska fördela sin egendom i samband med en bodelning vilket kan bli aktuellt om makarna skiljer sig eller någon av dem avlider. Enligt ÄktB 1:råder varje make över sin egendom och svarar för sina skulder.
Detta innebär i praktiken att varje make äger sin egendom och endast bär ansvaret för sina egna skulder. Makars egendom delas upp i giftorättsgods respektive enskild egendom , ÄktB 7:1. En indelning som får betydelse framförallt vid en skilsmässa. Det finns dock en fallgrop här som många inte tänker på och det är att när en make avlider så ärver den andra maken all kvarlåtenskap efter den avlidne maken (om det inte finns särkullbarn, men det kommer vi till i ett annat blogginlägg).
Utanför bodelningen lämnas alltså enskild egendom , vilken inte ska delas utan direkt ska gå till den make egendomen tillhör. Egendom blir enskild genom villkor i gåva, villkor i ett testamente, eller arv, eller genom att makarna själva bestämmer det. Enskild egendom och giftorättsgods. Huvudregeln i ett äktenskap är att all egendom är giftorättsgods. Detta kan avse såväl viss egendom som all egendom.
I bodelning ingår endast giftorättsgods. Det innebär att enskild egendom inte ingår i bodelning mellan den avlidnes dödsbo och den efterlevande. Avkastning från enskild egendom , exempelvis utdelning på aktier, blir däremot giftorättsgods om inget annat föreskrivits i samband med att egendomen gjordes enskild. Den enskilda egendomen ingår, till skillnad från giftorättsgods , inte i bodelningen vid skilsmässa eller den ena partens dödsfall, om inte den ägande parten går med på. Det är viktigt att man särskiljer sin enskilda egendom från sitt giftorättsgods för att egendomen skall behålla sin karaktär av enskild.
Man skiljer mellan giftorättsgods och enskild egendom. När någon som är gift avlider ska bådas egendom antecknas i bouppteckningen som följer. Dessförinnan sker vanligen en bodelning mellan den efterlevande maken och dödsboet. Rätt fördelning av makars egendom mellan giftorättsgods och enskild egendom kan skapa förutsättningar för att verksamheten i ett företag kan drivas vidare när äktenskapet tar slut.
Det gäller oavsett om det sker genom skilsmässa eller dödsfall. Sammanblandning av enskild egendom och giftorättsgods. Jag och min man har varit gifta i många år. Dessvärre har vårt förhållande varit knackigt ett tag vilket har fått mig att fundera en del över framtiden. Som det ser ut nu kommer vi nog att gå isär, men vi har ännu inte ansökt om skilsmässa.
Denna egendomsindelning får betydelse framförallt vid en skilsmässa. Vid en skilsmässa får det alltså betydelse om någon av makarna har så kallad enskild egendom ,ÄktB 7:1. Ingenting kan automatiskt vara enskild egendom , utan detta måste bestämmas av antingen makarna själva eller av den som har gett eller testamenterat något till någon av makarna.
Комментариев нет:
Отправить комментарий