Öppna frågor i ett samtal

Som tidigare nämnts, kan öppna frågor användas för att utforska. Menyfrågor, kan ge vägledning i samtalet genom att de erbjuder ett antal svarsalternativ. Slutna frågor behövs iblan men de bör inte vara för många, eftersom de ger personen mindre möjlighet att uttrycka det den menar, tror, tänker eller känner.

Dessa olika typer av frågor skiljer sig åt och har olika effekt och syfte. För att ett samtal ska ligga nära ett personcentrerat samtal bör de flesta frågor samtalsledaren använder sig av vara öppna frågor.

I motiverande samtal är det även avgörande hur samtalsledaren riktar frågorna. När man blir tillräckligt frustrerad i ett samtal finns risken att man uttrycker sig ett sätt som man får ångra sedan. Ge inte diffus kritik. Om feedback ges på ett otydligt och diffust sätt leder till att medarbetaren blir förvirrad och osäker. Denne förstår förmodligen inte vad det är som önskas av honom eller henne.

Individen är expert på sig själv och ett motiverande samtal ska utgå från ett personcentrerat förhållningssätt. Aktivt lyssnande, öppna frågor och sammanfattningar används för att ta reda på vilka kunskaper en person har och hur individen kan använda sina egna resurser.

Det gemensamma arbetet bör vara målfokuserat. Svårt med öppna frågor. Ann-Sofi Östlund har också analyserat inspelade samtal , och inget av dem uppnådde kompetensnivån.

De grundläggande verktygen öppna frågor var den del där få nådde kraven. Det vanligaste pratet var neutralt och inte motiverande. Då kom inte några svar om att patienten tänkte ändra sin livstil. I ett terapeutiskt samtal , undervisning eller liknande är öppna frågor ofta att föredra eftersom de kan få den svarande att reflektera över det som diskuteras.

Ett sätt är att använda coachning. Coachning går ut på att du ställer frågor till medarbetaren för att guida henne eller honom till sin egen individuella lösning. Frågorna är alltså dina verktyg för att coacha.

De slutna kan besvaras med ja eller nej. Det finns två typer av frågor. Därför är den andra sorten, öppna frågor. I MI används i första hand öppna frågor. De underlättar ett personcentrerat förhållningssätt och bidrar till att bygga ett gott samarbete mellan personen och samtalsledaren.

Hur, På vilket sätt, Vad eller Berätta.

Hur gör jag för att öppna upp ett samtal och få kontakt med barnet? Börja lättsamt, gärna med något personligt, till exempel småprat om skolan, något klädesplagg eller liknande. Försök att minska din egen auktoritet och var prestigelös i situationen. Humor är ett bra verktyg. Skoja gärna om dig själv.

Ställ öppna frågor om det barnen tar upp, försök fördjupa och förlänga samtalen. Be dem förklara hur de tänker. Hjälp gärna fler barn in i konversationen kring ett ämne. Ge dem tid att hitta orden, visa med kroppsspråk att du fortfarande lyssnar. Ju yngre barn desto mer tid behöver de att formulera sig.

Frågor kan vara av öppen eller sluten natur. En öppen fråga är en fråga som inte har givna svarsalternativ. Den äroftast av berättande karaktär. De anmälda samtalen var inte kortare än de icke-anmälda, utan till synes mer ineffektiva.

Resultaten har ett budskap, enligt Annica Ernesäter, lektor i vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle: – Ställ mer öppna frågor , så får du mer information att grunda dina beslut på. Det är en typ av kollegialt samtal där en pedagog leder kollegor i syfte att stimulera reflektion. Jag ville undersöka hur man lär sig att leda den typen av samtal där handledaren inte ska komma med råd och tips utan istället vara aktivt lyssnande och med öppna frågor få den andra att hitta sin egen inre kunskap.