Självskadebeteende barn

Om självskadebeteendet har pågått en längre tid är det extra viktigt att få hjälp så snabbt som möjligt. Att skada sig själv, eller ha ett självskadebeteende , kan innebära att man gör illa sin kropp på något sätt, eller att man utsätter sig för något skadligt eller riskfyllt. Det brukar vara ett sätt att försöka hantera svåra känslor. Alltifrån subtila beteenden, som att man inte tar hand om sig själv ordentligt, utsätter sig för risker eller för personer som i sin tur behandlar en illa, över missbruk och ätstörningar. Självskadebeteende Självdestruktivitet kan ta sig många uttryck.

Till den yttersta självskadehandlingen - att ta sitt eget liv. För barn upp till år kan den antingen ges på BUP eller speciella enheter inom BUP. Har din tonåring fyllt är det din tonåring själv som måste söka hjälp. Ofta är det så att om BUP har en enhet för självskadebeteende , är även unga vuxna välkomna att söka sig dit.

Vårdnadshavare kan inte ta sitt fulla föräldraansvar om de undanhålls viktig information om barnets mående. När det gäller riskfaktorer för sådant beteende är forskningen ännu otillräcklig, men tidigare självskadebeteende , vissa personlighetssyndrom och en egen upplevelse av hopplöshet bedöms som starkast. Om barnet motsätter sig hjälp eller insatser, bör stor ansträngning läggas vid motiverande insatser och samtal. Vid självskadebeteenden måste dock alltid skydds-riskaspekter värderas.

Vid mycket allvarliga självskadebeteenden , och vid livshotande situationer, kan tvångsinsatser bli aktuella, om lagens förutsättningar uppfylls. Det är foskare vid University of Denver som publicerat en studie i tidskriften Pediatrics där man har studerat självskadebeteende hos barn i åldrarna – år. Tidigare har man främst studerat den här typen av beteende hos just ungdomar eller unga vuxna.

Om man kommer till BUP på grund av självskadebeteende , behöver vi ta reda på mer om självskadebeteendet och orsakerna till att man mår dåligt, det vill säga vi gör en bedömning. Det gör vi för att kunna erbjuda rätt sorts stöd och hjälp. Utbildningen om självskadebeteende är webbaserad och framtagen inom ramen för Nationella självskadeprojektet. Utbildningen vänder sig till alla som på något sätt kommer i kontakt med personer som lider av ett självskadebeteende.

Vad innebär självskadebeteende. Copingorienterat självskadebeteende är vanligt förekommande, hos såväl ungdomar som vuxna. Många verksamheter och anhöriga möter människor med självskadebeteende vilket kan ta sig många uttryck.

Vad är självskadebeteende hos ungdomar egentligen? Demografiskt sett är självskadebeteende vanligast bland ungdomar och unga vuxna (15–år för kvinnor och 20–år för män). Jonas Bjärehed arbetar också inom det nationella självskadeprojektet. Som förälder är det naturligtvis oerhört jobbigt at höra sitt barn prata om att tillfoga sig själv allvarliga skador eller hota med att försvinna för alltid.

Det finns inga studier som undersökt hur vanligt det är med självskadebeteende hos vuxna i Sverige. Internationella studier visar på en förekomst på ungefär procent. Det verkar som att självskadebeteende är vanligare bland tonåringar och unga vuxna (upp till år) än bland vuxna. Utbildningen riktar sig till dig som är personal inom LSS-verksamheter, socialpsykiatri, skola, barn - och vuxenpsykiatri, psykiatrisk omsorg, behandlingshem, blåljusverksamheter eller inom somatik där personer med självskadebeteende befinner sig. SBU publicerar två rapporter om självskadebeteende bland barn , ungdomar och vuxna.

Den ena utvärderar metoder som kan användas inom skolan för att förhindra självskador. Den andra granskar erfarenheter och upplevelser av vårdens bemötande av personer med självskadebeteende. Barn och ungdomar som skadar sig själva kan ha en bakomliggande psykisk diagnos, men det kan också vara enbart ett sätt att dämpa sin ångest.

Verksamheter för stöd och hjälp. Det finns nio typer: skära sig, rispa så att det blöder, bränna sig, rista in symboler i huden, riva sig så att det blir sår, bita sig så att det går hål, sticka sig med vassa föremål, dunka huvudet i väggen och hindra sår från att läka. Fler artiklar hittar du i följande artikelserier: Psykisk ohälsa bland unga, Larsson läser och Svenskt flykting­mottagande.