Självskadebeteende bemötande

Rekommendation 1: Bemötande. Individer med självskadebeteende ska bemötas med medkänsla, respekt och värdighet. All personal ska kunna förmedla detta. Nationell resursportal för bättre vård och bemötande av personer med självskadebeteende. En del av Uppdrag Psykisk Hälsa.

Självskadebeteende triggar starka känslor hos omgivningen – som kanske inte alls beter sig lugnt och sansat. Kunskapsbehoven bland vårdpersonal och anhöriga är stora. Därför har två experter skrivit en handbok som sammanfattar kunskapsläget. Copingorienterat självskadebeteende är vanligt förekommande, hos såväl ungdomar som vuxna. Många verksamheter och anhöriga möter människor med självskadebeteende vilket kan ta sig många uttryck.

För att kunna bemöta dessa människor är det absolut nödvändigt att ha en fast kunskapsmässig grund att stå på. Utbildningen riktar sig till dig som är personal inom LSS-verksamheter, socialpsykiatri, skola, barn- och vuxenpsykiatri, psykiatrisk omsorg, behandlingshem, blåljusverksamheter eller inom somatik där personer med självskadebeteende befinner sig. Utbildningen vänder sig inte till medarbetare som ingår eller planeras ingå i ett DBT-team.

Den här filmen presenterar SBU:s rapport om erfarenheter och upplevelser av bemötande och hjälp vid självskador i kontakten med vård och skola. Vården av personer med självskadebeteende kan förbättras betydligt. Bemötande går inte att översättas direkt och tydligt, även på norska, danska och finska är det svårt att finna ord på. På engelska översätts ordet ofta med treatment (behandling), liksom bemöta med treat.

Vad som menas med bemötande skulle översättas med approach eller relation with. Utbildningen ger ökad förståelse för självskadebeteende och kunskaper om hur du kan bemöta och ge vägledning till den som skadar sig. Tanken är att du ska känna dig säkrare och tryggare i mötet med den som har ett självskadebeteende. Att skada sig själv, eller ha ett självskadebeteende , kan innebära att man gör illa sin kropp på något sätt, eller att man utsätter sig för något skadligt eller riskfyllt.

Det brukar vara ett sätt att försöka hantera svåra känslor. Fysisk smärta kan upplevas lättare att stå ut med än känslomässig smärta. När det gäller riskfaktorer för sådant beteende är forskningen ännu otillräcklig, men tidigare självskadebeteende , vissa personlighetssyndrom och en egen upplevelse av hopplöshet bedöms som starkast.

Bemötande är en väldigt viktig komponent som vi har rullat ut i vår verksamhet, och som rullats ut nationellt i form av Nationella självskadeprojektet. Det borde ha till effekt att den här typen av kränkande bemötande minskar, säger Aslak Iversen. Uppmärksamma och bemöta självskadebeteende är ett stödmaterial för ungdomsmottagningar. Materialet har tagits fram av Uppdrag Psykisk Hälsa tillsammans med Nationella Självskadeprojektet och är tänkt att fungera som ett stöd för de som i sitt arbete på ungdomsmottagningar möter unga som skadar sig själva.

Behandlarnas bemötande kunde se olika ut beroende av personligheten, erfarenheter, utbildning samt hur man arbetade på arbetsplatsen. Utifrån litteraturen och den tidigare forskningen kunde man se att psykisk ohälsa har ökat, speciellt bland unga kvinnor. SBU publicerar två rapporter om självskadebeteende bland barn, ungdomar och vuxna. Den ena utvärderar metoder som kan användas inom skolan för att förhindra självskador.

Den andra granskar erfarenheter och upplevelser av vårdens bemötande av personer med självskadebeteende. Bra bemötande är viktigt för att ett förtroende ska växa fram, och kan även ha betydelse för elevens villighet att vid behov söka och ta emot hjälp från andra verksamheter. Bemötande , kontinuitet och relativt täta återbesök är av stor vikt.